torsdag 11 oktober 2012

Till havs, och andra svar på tal

Konrad sitter i en kökssoffa och leker med en tom tändsticksask, som blivit en tandpetarmastad fullriggare med vindsvällda segel av hushållspapper. Dynan på soffan är den stora Oceanen. Strax efter är det dags att äta, båten läggs i torrdocka och vi sätter oss till bords. Jag kan inte låta bli att försöka sätta honom på den bildliga pottkanten:
 - Men Konrad, soffan var ju ett stormande hav. Blir du inte blöt när du sitter där?
Svaret kommer lika blixtsnabbt som självklart:
 _ Men pappa. Det är ju is på nu.

Ett annat tillfälle hemma i köket. Jag har skissblocket framme. Konrad brukar vilja se vad jag tecknar, och han har förvånansvärt säkert känt igen både sig själv och andra från andra enkla skisser. Den här gången tecknar jag dock en aktstudie efter Hoppers "Reclining nude"; jag håller upp den och visar Konrad:
 - Ser du vem det är? frågar jag honom. Förmodar att han kanske skall säga att det är "en mamma" eller bara att han inte vet.
 - Det är en tavla, säger han glatt. Av en kvinna.

Pappan

1 kommentar:

  1. Det är ju helt otroligt vad du skriver bra Tomas, och vilken son du har!

    SvaraRadera