tisdag 30 oktober 2012

Fallet med det stulna biltaket

I morse låg det frost på biltaken. Man ser parkeringen från vårt vardagsrumsfönster, och Konrad blev lite uppbragt när han såg detta märklga fenomen:

 - Vår bil! Den har inget tak idag!

han fann sig dock snabbt och kom upp med en trovärdig förklaring:

 - Det är en tjuvbil här, den har tagit vårt biltak! Den lilla röda sportbilen är en tjuvbil!

("Tjuvbilen" är ett särskilt lömskt fordon som brukar dyka upp i leken som den naturliga antagonisten till allas vår hjälte Polisbilen.)
  
Vad gör man då åt detta? Ja, om man är Konrad springer man och hämtar telefonen, och ringer sedan efter hjälp och bistånd från upptänkliga relevanta instanser. Dessa visade sig i tur och ordning vara: polisen, brandkåren, ambulansen, bärgningsbilen, sopbilen och grävmaskinen. Och mormor.

/Pappa

lördag 20 oktober 2012

Första gången på badhus, Fyrishov

Mamma berättar: Har äntligen kommit iväg till ett badhus med Konrad. Igår när utflykten kom på tal blev han jätterädd, men eftersom han var sugen imorse åkte vi trots att Hanna och Fredrik inte skulle följa med.

Allt började med panik, han tycker ju inte om att duscha och vattnet var rätt kallt. Efter tvångsdusch hoppades jag förstås på en rolig badupplevelse. Men han var skitskraj och badvattnet var alldeles för kallt som han tyckte, även i småbarnsbassängen. Så då provade vi bubbelbadet, men det var lika hemskt, även om felet nu var att det var för varmt istället. Så vilken tur att det var ledigt i rehabbadet :-) Först satt han bara i mitt knä jättelänge, sen släppte det lite. Provade att gå upp och ner för trappan.

Sen tog vi lunchpaus, jag fick bära honom in till omklädningsrummet och sen ut och värma mat, han tyckte det var för halt. Han berättade senare på kvällen för sin farmor att han åt korv, patis och ärtor.

Som vanligt så åt han länge och väl. En del av mig ville åka hem då, men det var ändå härligt att han ville bada mer sen. Först blev det mer på samma ställe som tidigare, men sen också barnbassängen. Djuren som sprutade vatten var roligast. Han provade flera rutchkanor, men de verkade läskiga för honom.

fredag 12 oktober 2012

En köksscen


Personer:
Konrad
Pappan
Mamman
Diverse fiktiva djur

Vid frukostbordet. Pappan smuttar på en dubbel espresso. Konrad vispar
håglöst i gröten, ser sig sökande omkring. En omelett med cornichons tronar
mitt på bordet. Spridda ljud från hallen; mamman stökar med ytterkläder.

KONRAD (bestämt, pekar med skeden). Pappa. Kasta ditt djur!

PAPPA (undrande). Djur?

KONRAD (förklarande, nyper ihop tummen och pekfingret för att markera litenhet). Vi har jättesmå lejon i handen nu, kasta dem. Så här. (Gör en kaströrelse rakt upp i luften.)

PAPPA (tittar upp). Oj!

KONRAD (skälmskt). Vi kan prova med sköldpaddan osså.

PAPPA (sträcker handen mot fickan). Jag har nog en liten zebra i fickan, vill du ha den?

KONRAD (entusiastiskt). Kasta den! Kasta den!

PAPPA (bekymrat). Nej, Konrad. Man ska inte kasta djur, de kan gå sönder då.

KONRAD (sträcker sig framåt, gör en gripande rörelse följt av ett kast). Jag kasta den. Pappa, kasta en häst nu!

PAPPA (tittar upp). Nämen! Jag tror zebran fastnade i taket!

KONRAD (skakar frenetiskt på huvudet). Nej, den sitter ju på lampan.

PAPPA. Jaha? På lampan?

MAMMAN (ropar från hallen, lätt stressat). Koonrad! Vi måste åka nu!

KONRAD (ivrigt). Nu du kasta paden*! En katt! Kasta kossan osså!

PAPPA (gör några kaströrelser). Swosh! Swosh! Swosh! (Frågande.) Så?

KONRAD (tittar upp, ler). Ja! Nu alla djuren uppe luften! (Eftertänksamt.) Bara djurpapporna kvar luften. Inte mammorna och kompisarna. De ramlat ner. (Hejdar sig, pekar på omeletten mitt på bordet. Skjuter upp ögonbrynen.) Pappa, tycker du om gurka såå mycket? (Måttar med händerna.) Eller bara så? (För ihop händerna till hälften.)

PAPPA. Jo, jag tycker om gurka...

KONRAD (avbryter). Nu jag åka förskolan med mamma. Sen du komma mätta* mig. (Med stigande emfas.) Då jag få ris och mycket kött. (Klättrar ner från stolen. Ut.)


Ridå.

*
Paden = leoparden
Mätta = hämta


/Pappa

torsdag 11 oktober 2012

Till havs, och andra svar på tal

Konrad sitter i en kökssoffa och leker med en tom tändsticksask, som blivit en tandpetarmastad fullriggare med vindsvällda segel av hushållspapper. Dynan på soffan är den stora Oceanen. Strax efter är det dags att äta, båten läggs i torrdocka och vi sätter oss till bords. Jag kan inte låta bli att försöka sätta honom på den bildliga pottkanten:
 - Men Konrad, soffan var ju ett stormande hav. Blir du inte blöt när du sitter där?
Svaret kommer lika blixtsnabbt som självklart:
 _ Men pappa. Det är ju is på nu.

Ett annat tillfälle hemma i köket. Jag har skissblocket framme. Konrad brukar vilja se vad jag tecknar, och han har förvånansvärt säkert känt igen både sig själv och andra från andra enkla skisser. Den här gången tecknar jag dock en aktstudie efter Hoppers "Reclining nude"; jag håller upp den och visar Konrad:
 - Ser du vem det är? frågar jag honom. Förmodar att han kanske skall säga att det är "en mamma" eller bara att han inte vet.
 - Det är en tavla, säger han glatt. Av en kvinna.

Pappan

onsdag 10 oktober 2012

Badrumsbiblioteket

Konrad har börjat fascineras av skillnaden mellan vuxenböcker och barnböcker, och att vissa böcker innehåller bara text (och ibland "månar"; det vill säga parenteser). Han plundrar gärna bokhyllan på spännande volymer. En gång bar han in en hyllmeter av mammas böcker om kost och hälsa och staplade upp vid pottan, och fyllde samtidigt sin spjälsäng till brädden med kurslitteratur från Teknisk fysik. Det mesta gick han med på att bära tillbaka, men "Matguiden" blev han kär i och den skulle läsas som saga många gånger därefter; det är ett litet uppslagsverk över alla möjliga olika livsmedel med korta beskrivningar och färgbilder - bär, frukter, ostar, styckdetaljer...

En annan gång hittade han ett illustrerat praktverk om Picasso, och forslade med viss möda in det till pottan och bokhögen som utgör hans lilla badrumsbibliotek. När det visade sig att det inte bara innehöll stora färgbilder, utan att vissa av dessa dessutom var stilleben med både körsbär och tårtor avbildade blev det genast en favorit.
Han vill ofta bläddra i det och peka ut vilka tavlor som är "fina" och vilka som är "inte roliga". (Gravyrer är i allmänhet inte roliga). "Guernica" är lite läskig, liksom "Tjurfäktning", medan han tycker mycket om "Frukost i det gröna"(bilden ovan) och "Badare med badboll". Han sitter och fantiserar ihop historier utifrån bilderna, oroar sig för att de inte har varsin badboll.

När han hittar en tavla med en buske på lägger han handen på bilden, rycker hastigt bort den igen:
 - Aj! Brände mig på brännässlorna... Måste plåster.
Så råkar han bläddra upp en sida med bara text, plockar istället upp sin träsköldpadda och börjar rulla den över sidan:
 - Sköldpaddan äta texten. Nomnomnom...
Därefter bläddrar han vidare och finner "Blått och rött barn". Sitter och kontemplerar den litet, tittar upp:
 - Du grå. Jag är grå. Mamma... mamma är också bara grå.

Pappa

Ekorrbröd och rivjärn

Konrad har ett ganska ymnigt ordförråd numera - man undrar var han snappar upp allting - men man märker att han blandar ihop vissa begrepp som låter lika. Ibland blir det lite komiskt.

Vi sitter till bords och äter lunch. Jag har tagit fram knäckebröd, vilket han föredrar framför maten:
 - Pappa, kan jag få lite mer ekorrbröd?

Ekorrar är viktiga företeelser i hans värld, kända från litteraturen inte minst. "Knäcke" förekommer ju däremot bara just i ordet knäckebröd - så det vore ju inte konstigt om han blandar ihop dem och tycker att ekorre är en rimligare ljudtolkning. Men sedan ser jag - visst finns det en mycket liten ekorrsilhuett på hörnet av paketet, som märkning av fullkornshalten. Om han såg den? Vet ej.

Vid ett annat tillfälle är vi på väg ut:
 - Konrad, behöver du gå på pottan innan vi går tror du?
 - Nej, jag har redan kissat i omeletten!

Tidigare sade han "etten" om både toalett och omelett. Nu när han kan säga flerstaviga ord har dock båda blivit omelett.



Något liknande har hänt med strykjärn, som fram tills helt nyligen hette "järn". En kväll hittar Konrad "Castor syr" (en bortglömd favorit) och börjar läsa. När han kommer till sidan där Castor skall stryka tyget kommer han på att han har ett litet leksaksstrykjärn, och vill genast leta fram det:
 - Mitt rivjärn! Måste leta det!
Han skjuter ut underläppen för dramatisk effekt. Ögonen växer sig ögonblickligen tefatsstora.
 - Ditt rivjärn? undrar jag och tittar på bilden: Jaha, strykjärnet. Jag hämtar det, jag vet var det är.
Konrad blir glad och springer och plundrar garderoben på en massa kläder:
 - Nu skall jag riva alla kläderna med rivjärnet! förklarar han, och tar upp strykjärnet. Han vet förstås att sådana kan vara varma och måste hanteras med försiktighet:
 - Det mycket farligt. Bara jag hålla rivjärnet, jag har handskar på, fortsätter han förnumstigt. Han känner på strykjärnets undersida:
 - Det är vasst!
 - Är strykjärnet varmt?
 - Neeej - det är vasst! Rivrivriv, ljudar han och börjar gå loss på klädhögen med strykande rörelser.

Pappa

lördag 6 oktober 2012

Konrad är nu 2 år och 9 mån

Konrad busar i sängen när han ska sova, han pratsjunger olika sånger, tex kalle anka satt på en planka ropade mamma pappa.

Konrad kan oftast räkna till sex nu, han tycker att det är kul att räkna.

Konrad tar upp en trådlös telefon knappar lite och säger morfar, är det morfar? (Jag brukar fråga hur är det? när jag ringer.

Konrad vid middagsbordet: är det kött från lammet? jag svarar nej det är kött från grisen och så räknar jag upp olika djur som vi brukar äta.
Konrad undrar om vi äter allt kött, varefter jag svarar nej inte från hund och katt. Då berättar Konrad att han och pappa har ätit hundkött på restaurangen idag.


Mamma